.

Så var man tebacks igen i gamla banor.... Sitter faktiskt på jobbet och har inte tid att skriva sånt här, men på nåt vis känns det som att jag måste komma igång på nåt vis. Då är ju detta utmärkt ju...
Åre ja... det var riktigt skojigt. Lite dåligt med sömnen, men det hör väl till. Kvällen innehöll besvikelser för Sveriges del (hockey och melodifestival), men jag hade kul.
Det var disco och en uteplats för rökning. Jag hade lämnat mina ciggisar på rummet eftersom jag tänkte klara mig bra utan att puffa. Då visar det sig att en massa av kompisarna "feströker". Jag satt som en fågelholk ett tag i ren chock över att en del helt "oväntat" rökte. Så naturligtvis, måste man ju vara social och röka då...

På dansgolvet blev jag brutalt uppbjuden (läs: upplyft och snurrad som en trasdocka!) av någon som jag inte har en aning om vem det var. (Vill inte veta heller!). Tobbe blev orolig över om jag skulle göra illa mig av den våldsamma behandlingen så han kom och tog tag i mina fötter och förvissade sig om att jag var ok. Han är för go' Tobbe! På konferensen (jodå, vi hade en del jobb oxå") pratade vi bl a om "Ha kul på jobbet" och vi är nog många som är mycket glada över att ha Tobbe hos oss. Han ger oss många glada skratt!

En full finne (finns det någon annan sort?) dansade för sig själv, fast med oss, nästan hela kvällen. Ingen hunk direkt... 
Det bidde efterfest hos bröderna Elf. Där var det flådigt värre och jag vill minnas att jag drack "Cassillero del Diablo" direkt ur flaskan och hoppade med klackskorna i sängen. Ett mirakel att ingen behövde uppsöka vården efter Åbergs omilda behandlingar. Han drog i backen ungefär 10 000 gånger under kvällen och han lyckades nästan alla gånger få med sig någon fler i fallet.  Vi är nog några som är öm i kroppen och har blåmärken idag.

På hemvägen igår hade man ju kunnat sova, men då blev det pokerspel istället. Lyckades förlora med en hårsmån (?) mot Mastodont-Mats som naturligtvis satt med färgen och klådde min stege. Borde egentligen ha tänkt på det innan jag gick all-in, men, men...

Det finns säkert massor att skriva om, och kanske någon som läser har nåt skoj att tillägga. Jag måste nog ta och göra nån nytta nu... (Märkligt, det känns som att det gungar ibland.... Inte bra va'?)

Kram från en inte alltför alert Åsa....