.

Var till Arbetsförmedlingen idag. Kan inte påstå att man får en kick av det. Snarare kände jag mig smått deprimerad när jag satt där i soffan och än en gång verkligen insåg att jag är fan i mig arbetslös, och marknaden ser inte så ljus ut direkt....

Det går ju oxå en del energi (framför allt på nattetid!) till att hoppas, fundera, beräkna, osv över det jobb jag var på 2:a intervju för. Eftersom hela byn "har hört" att tjänsten är tillsatt så tog jag och ringde en av dom som var med på intervjun. Jo, egentligen skulle papper skickas ut från Östersund.... Antar att någon sitter med tummen i röven, saknar kunskap om hur man sätter på frimärken, eller nåt sånt.... för nåt brev har jag inte fått. För övrigt tycker jag att om det är endast fem pers. på 2:a intervjun så borde man kanske orka ringa dom som blev bortsållade... Eller...??
Ok, jag har sagt det själv, och andra har sagt det: Får jag det inte så är det meningen att jag ska göra nåt annat.... Jodå, om ett tag känns det bättre, men jag måste ha rätten att få känna mig misslyckad, dum, ful, idiotisk och allt jävla piss man kan hitta på! Martyr-fasoner? Ja, möjligt...OCH?!
Men faktum är att "Second best is the first looser"! Så det är jag: "The big looser!"
Fast jag säger GRATTIS till AT, som fick jobbet, och jag menar det!! Bra jobbat!

Det är nog egentligen inte att jag inte fick själva jobbet, utan mera hela situationen som kommer över mig just nu. En stor klump i magen och ibland funderar jag på om jag ska göra som Törnrosa. Vore rätt skönt att sova några år?! (Jag kan ju vara den onda feen själv. Funkar det att sticka sig på en strumpsticka tro...?)

Så just nu känns det som att jag och Glocalnet är polare - vi ligger liksom på samma nivå...

"Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar..:" /Nalle Puh