Torsdag

Äntligen har även min käre man fått lite finväder. Han och barnen åkte till Övsjö och badade.
Själv jobbar jag för fullt - eller i alla fall så gott jag kan. Det är en hel del att lära sig men det känns som att jag är på rätt spår....=)

Pratade idag med min sorgedrabbade vän och för tillfället var läget något bättre. Kändes väldigt skönt , även om det bara är för en liten stund. Självklart förstår jag att detta är något hon kommer att tänka på resten av sitt liv, men på något sätt måste man lära sig att leva med det. Jag längtar tills jag får träffa henne och ge henne en kram......

.

Kommentarer
Postat av: Jannike

hon kommer nog inte bara tänka på det... det kommer att vara en del av henne... stackars stackars människa...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback