Anneli-träning 2012-03-18

Äntligen var det dax för en Anneli-träning igen. Det är alldeles för långt emellan dom. Vi är flera som skulle velet ha Anneli hos oss oftare. Kanske borde vi försöka knyta fast henne i ridhuset eller nåt så att hon alltid finns där?!

Om man harvar på själv så hade man gett mycket för att ha en Anneli i hörnet som ropar hur man ska göra och vad man ska tänka på.

Det gick jättebra för Tuvalisa och Cruxis. De tränade på galoppen i volter och att ponnyn inte skulle byta galopp, vilket han gärna gör.... Och att han inte skulle sakta av utan hålla galoppen. Dom gjorde ett jättefint pass och Tuvis var supernöjd!

När träningen var slut gick Tuva iväg och kollade om Nellie ville skritta av Cruxen (snällt!).
Det ville hon förstås!





Efter Tuvis ritt fick Crux bli av med utrustningen och sen stå inne med sitt goa fleecetäcke och käka hö. Han sov en stund oxå. Antar att träningen var lite jobbig....=)
Skönt att han fått av sig lama-pälsen i alla fall. Annars hade han nog behövt stå ett par veckor för att torka.....:)




Tuvis fick order att filma mig idag. Och med tanke på hennes tålamod så får jag väl vara nöjd.... Tyvärr filmade hon inte slutet när det gick som bäst (som det brukar.....).
Både Basse och jag blev toksvettiga, men det var en superbra träning.

Och faktum är att Anneli sa att det var den bästa gången hittills! Det måste man ju ta till sig och känna sig jättenöjd! Idag kände jag att Basse sökte stöd på bettet och när han slänger upp huvudet så måste jag tänka på att det är inte jag som ska anpassa mina händer då, utan att mina händer ska vara stilla och istället ska jag använda mera skänkel!

Konstaterar även att Basse skjutsar över mig på höger sida. Något att tänka på, framförallt i höger varv. Då måste jag försöka sitta mera på vänster sittben. Men hur ska jag kunna känna och tänka på det när jag rider själv??? ANNELIIIIIIIIIIIIIIIIIII!!!!!!!

I vart fall så bjussar jag på två filmsnuttar. Ser kanske inte alls bra ut, men jag är nöjd ändå! Och Basse är en grymt fin häst, bara man jobbar rätt.

En varning vill jag dock framföra. Risken för sjösjuka är överhängande! Det kan vi utan tvekan skylla på fotografen med trötta ben och kort tålamod....=)

Se och njut, eller skratta! Vilket som går bra. (Men garvar du så behöver du inte berätta det för mig....)









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback